Just nu har vi kommit in i ett skede av Coronavirusets framfart där frågan om etik har blivit ett hett samtalsämne över hela världen. Jag läser en insändare av Lotti Knutson (AB 17/3-2020) där hon tycker att det här med isoleringen har gått för långt. “Vi har de myndigheter vi har – gilla läget och lyd order” (dvs gå ut och jobba); Tjafset hotar arbete mot smittspridning
Kerstin Hessius, VD i tredje AP-fonden är helt galet arg och menar att man måste ha en tidsplan för när det här ska vara slut. Hon vill veta när vi ska återgå till det normala. Så här kan vi ju inte fortsätta! (se länk nedan).
Och Folkhälsomyndigheten med Anders Tegnell i spetsen gör allt för att portionera ut sanningar i små munsbitar för att inte skapa panik. Sanningen om hur smittsamt viruset är håller man tillbaka med. Säger att det bara är en vanlig influensa, för att inte skapa oro. Gamlingar litar på hans ord – det är ju bara genom hosta och nysningar det smittar. De flesta förstår fortfarande inte vad det är som händer. FHM försöker balansera försiktigt än hit, än dit. Inte sprida panik, men inte vara för vaga. Säga att det nog inte är så farligt så att folk går ut och skapar flockimmunitet, för att i nästa stund stänga av någon kran här och där. Det är en chansning som kan ställa sjukvården inför fruktansvärda konsekvenser. Dessutom vet man inte vilka som är i riskzonen. Att stoppa smittan genom karantän är dyrt för samhället och kan bli långdraget. Man försöker skynda på processen. Ekonomin har inte tid att vänta. Företagen har inte tid att vänta. Stefan Löfven går en balansgång mellan döda kroppar och pengar som brinner upp inför våra ögon. Hur mycket är en människa värd?
Lotti Knutsson skriver: “Det kan knappast vara någon nyhet att Sverige systematiskt nedmonterat beredskapen inom försvar och vård under många år. Eller att gamla och sjuka människor till slut dör, av en eller annan orsak.” Vad menar hon med det uttalandet? Jag läser igen och det går upp för mig: Ut och jobba och se till att hjulen fortsätter att rulla. Skit i att väldigt många, kanske tusentals äldre kommer att dö. De ska ju ändå dö.
Kerstin Hessius är inne på samma spår. Det verkar som om hon är villig att offra väldigt många gamla, för att den unga generationen inte ska hamna i misär. Nej, ut och jobba och lyd order ropar dem. Samtidigt kör man fram kylbilarna bakom sjukhusen där de döda kropparna ska ligga.
Vi är i krig och ingen kan säga när ett krig är slut. Man kan inte bestämma när fiendens bomber ska sluta falla och ett folk kan gå ut på gatorna och jubla. Väldigt många kommer att dö. Då kan man inte gärna prata om att gå tillbaka till det “normala”. Det kommer inte att bli normalt igen – inte på ett långt tag. Hur ska Sverige kunna få igång bilproduktionen när reservdelarna inte finns? Hur ska stålindustrin kunna exportera till övriga världen – när den övriga världen är isolerad? Vi är ett exportberoende land, så jag förstår inte riktigt hur vi ska göra för att hålla igång produktionen när de länder vi exporterar är som fastfrusna isstoder. Hur ska teatrarna, biografer och restauranger klara sig utan alla kvinnor över 70? Dom ska ju sitta inlåsta.
Tyskland är i karantän. Norge är i karantän. Frankrike, Spanien och Italien är i karantän. Och nu också England. De har gett upp tanken om flockimmunitet. Man gör det för att stoppa trycket på sjukvården. För man ska kunna rädda så många som möjligt. Att handskandet av tusentals döda inte ska bli ohanterbart. Att de döda inte ska staplas på gatorna vind för våg. Att de inte ska ligga och lukta lik i lägenheterna. Att inte läkarna och sjukhuspersonalen ska gå under av sin arbetsbörda och kanske smittas och dö för att de inte har rätt skyddskläder.
Man går i karantän när det inte finns något annat att ta till. Man kan inte slåss mot detta virus med bomber. Det finns heller ingen “tidsplan” för när det kan vara över. För ingen har i modern tid varit med om något liknande. Vi får gå tillbaka till Spanska sjukan för att försöka förstå – kanske så långt som till pesten om det fortsätter på detta sätt. Karantän kommer från det italienska uttrycket quarantena – 40 dagar. Kanske är det i 40 dagar vi behöver gå i karantän.
Om Sverige klarar sig bättre genom denna kris än andra länder för att vi följer den här teorin om flockimmunitet, lovar jag att jag ska vifta på flaggan, hoppa upp och ner och stämma upp uniont i en Anders Tegnell-kör. Men jag tycker det är obehagligt att tänka att de håller på med en plan om utportionering av människor som man vet kommer att bli smittade, utan att dessa själva riktigt förstår vad det är som händer och inte heller har möjlighet att skydda sig om man är i riskzonen. Min kritik ligger i att jag inte tycker att man har varnat riskgrupper tillräckligt väl. Man har inte förklarat hur lätt viruset sprids och vilka risker de löper genom att gå ut på stan.
Är planen att portionera ut smittan, utan att folk riktigt förstår vad som händer, är det extremt oansvarigt. Melodifestivalen tilläts på Friends arena. Plan tilläts fortsätta landa i Stockholm. De som kom från Italien och Iran fullsatta med smittade människor som inte sattes inte i karantän direkt. Bussarna till stan på morgonen går nu överfulla. Stora folksamlingar tillåts fortfarande. Många kommer att stryka med, även yngre som kanske hade kunnat skyddas om vi hade vetat hur otroligt dödligt detta virus är.
Till Kerstin Hessius och Lotti Knutsson vill jag säga: You can lead a horse to water – but you can’t make it drink.
